Det här är min berättelse. Jag heter Mattias och är gift med Sandybell.
I många år var jag helt övertygad om att allt som hade med det andliga att göra bara var påhitt och inbillning. Men så hände saker som fick mig att tänka om – helt och hållet. Här är min resa från skeptiker till troende.
Jag har alltid sett mig själv som en person som står stadigt med båda fötterna på jorden. Det andliga? Medium? Spåtanter? Nej tack. Jag trodde inte på något av det där. När jag såg Det Okända på TV var jag helt säker på att allt var iscensatt. Min mamma gick ibland till spåtanter och berättade vad de hade sagt, men jag brukade bara le lite snett och säga att de gav allmänna svar som kunde passa vem som helst.
När jag träffade min sambo (numera fru) visste jag inte att hon hade haft mediala upplevelser sedan hon var liten. I början av vårt förhållande berättade hon ibland, precis innan vi skulle somna, att hennes bror Niklas stod vid min sida av sängen och tittade på mig. Jag visste att Niklas, och även hennes andra bror Kristoffer, hade gått bort när hon var tonåring – men jag trodde ändå inte på det. Jag försökte förklara att hon nog hade drömt och blandat ihop det med verkligheten. Ändå var det något lite obehagligt i att hon sa det mer än en gång.
Hon delade fler och fler av sina upplevelser med mig, och berättade hur hon såg andar lika tydligt som levande människor. Jag fortsatte vara skeptisk och letade alltid efter logiska förklaringar.
Men så, i slutet av 2022, började hon en mediumutbildning hos Andreas Hamrén Österlund. Jag bestämde mig för att stötta henne, även om jag inte trodde på det, och började lyssna lite på vad Andreas pratade om i sina videor.
Det var under den utbildningen som saker förändrades för mig. Hon fick i uppgift att besöka platser med starka energier. En av dessa var Alborgen – ett nedlagt äventyrshus som tidigare varit både ålderdomshem, uppfostringsanstalt och, som man sa förr, ”dårhus”. Jag följde med en gång när hon gick runt där. Plötsligt fick jag en kraftig huvudvärk och en riktigt obehaglig känsla i kroppen. Så fort vi gick därifrån försvann det – på en sekund. Det var första gången jag själv upplevde något jag inte kunde förklara logiskt.
Efter det försökte jag själv ”öppna upp” för det mediala, men insåg att jag nog behöver jobba en hel del med mig själv först. Däremot började jag bli mer delaktig i hennes arbete. Hon berättade om sina sittningar och jag fick höra saker som var så specifika att de helt enkelt inte kunde vara gissningar.
Den största vändpunkten kom när hon gjorde en privatsittning för mig. Hon fick kontakt med min bror, som tog sitt liv när jag var tolv år. Jag hade inte delat särskilt mycket om honom, men ändå beskrev hon detaljer som stämde precis. Vissa saker kände jag inte igen, men jag vet att det är vanligt – ibland är det sådant man får bekräftat av andra anhöriga. Tyvärr kunde jag inte fråga min mamma, eftersom hon gick bort 2022.
Den upplevelsen förändrade allt för mig. Jag gick från att avfärda det mediala helt till att bli en troende. Idag blir jag nästan irriterad när folk avfärdar det som ”trams” utan att ens ha gett det en chans. För mig har det blivit tydligt att det kan ge människor både mening och tröst – och ibland svar på frågor de burit med sig hela livet.
Så om du som läser det här känner dig lika skeptisk som jag en gång gjorde – ge det ändå en chans. Du vet aldrig vad som kan förändra din
syn på världen.

Lämna ett svar